Text: Johan Jepson
Bild: Nicolai Zellmani
Postad: 16 augusti, 2011
Under: Artiklar
Ämnen: , ,
Kommentarer: inga

Annonser

Bildgalleri

Glöm inte att…

…ta på dig fracken innan du fräser.

Tyvärr finns det inga omröstningar för tillfället Tidigare omröstningar
Godis-chira-chira

Simon Gärdenfors om japanska godistempel och Pac-Man flingor

Såvida du inte är en tioårig tjockis som älskar snask i alla former är nog inte godis det första du associerar med namnet Simon Gärdenfors. Chansen är nog större att du först tänker på hans serier eller så kanske du har hört honom rappa i Las Palmas eller Far & Son. Du kanske till och med har sett Simons helt egna skräpkulturshow som gick på ZTV, eller hört honom prata skit i P3 Populär där han medverkat ett flertal gånger.

Ringer det fortfarande ingen klocka kanske du brukade lusläsa nätmagasinet Smak som Simon var med och startade. Smak var ett fanzine som handlade om mat i allmänhet och godis I synnerhet. Simon gillar nämligen inte bara att äta sötsaker, han samlar på dem också. Köket i hans lägenhet är fullt av snask. Godisförpackningar står prydligt uppradade ovanför spisen och kökslådorna är proppfyllda av olika godissorter. Kylskåpet ska vi inte tala om då avsaknaden av nyttigheter skulle tvinga Anna Skipper till mental kollaps. Godis, läskburkar, saftförpackningar och en flaska Baileys är i princip det enda som finns i kylen.

Vi träffade Simon för att ta reda på varför man samlar på något man ändå helst vill äta upp en lördagskväll framför tv:n.

– Jag tror det är någonting genetiskt med samlare och jag är antagligen född med samlargenen. Jag är inte mycket för att skilja på könen men det är väldigt ovanligt med tjejer som är maniska samlare. Jag har nog bara träffat killar som är det. Min pappa samlade på frimärken som liten och han har också alltid gillat att fotografera orkidéer. Han reser omkring ibland för att fota dem, han är riktigt kompletistiskt lagd. När jag var liten samlade jag på allt möjligt, bland annat läsketiketter. Jag blötte av dem i källaren för att sedan sätta in dem i album. Jag kommer också ihåg att jag och min brorsa samlade massa godis i en säng med ihålig botten. Då tänkte vi nog att vi skulle spara det för att äta senare men det blev aldrig så. Det roliga var ju samlandet. Andra saker jag gillade var serietidningar och snygga läskburkar. I högstadiet slutade jag med samlandet för att leva ett mer normalt liv, haha. Nä, men då var man mer intresserad av att träffa tjejer, dricka sprit och stjäla saker. Det blev viktigare att känna sig lite häftig. Då var det viktigt och det kändes kanske inte så coolt att samla på saker.

”Jag har börjat med en bok där varje seriesida
ska vara som en godisförpackning i sig.”

När Simon var 23-24 drog han ut i östeuropa för att tågluffa. Hans tanke var att få inspiration till sin grafiska formgivning men väl ute på resande fot fick han  blodad tand för att ta upp samlandet igen. Simon började fotografera och spara olika godisförpackningar han kom över. Den östeuropeiska stilen tilltalade honom då många förpackningar var fulsnygga på ett omedvetet sätt till skillnad från skandinaviska och amerikanska.

– Då var samlandet kanske mer en ursäkt. Jag hade det som inspiration till mina serier mer än att det var rent samlande. Jag har det fortfarande som inspiration till serier. Jag har börjat med en bok där varje seriesida ska vara som en godisförpackning i sig.

När övergick intresset för det grafiska till seriöst samlande?
– Något år efter att jag kom hem från Östeuropa startade jag och ett par kompisar ett webfanzine där vi recenserade mat och godis. Mats Jonsson på Ordfront gillade vad vi gjorde och pratade om göra en bok av hemsidan. Han bad oss att spara och fotografera olika förpackningar men boken blev aldrig av då jag hade en massa andra projekt på gång, men idén kickstartade mitt samlarintresse. Det gjorde att jag kunde släppa på min nyktra alkoholism jag hade haft till samlandet i puberteten. En annan anledning var att jag hade flickvän då och kände att jag kunde unna mig att vara mer nördig då jag hade ett fast förhållande, haha. Som jag såg det var det patetiskt att vara singel och bara samla på massa godisförpackningar. Jag klarade inte av det, men sen så när jag hade ett fast förhållande kände jag att jag kunde unna mig att gå in i samlandet igen.

Vad brukar tjejer som kommer hem till dig säga om din godissamling?
– En tjej frågade om jag hade barn då det var godis över allt men det är ingen som haft problem med det. De flesta tycker det är kul eftersom det inte är så vanligt att killar gillar den runda och gulliga Hello Kitty-estetiken.

Hur mycket har din tecknarstil påverkats av japanskt godis?
– Jävligt mycket. Jag har plagierat vissa förpackningar och figurer. (Omslaget från serieboken Lura mig! är en omgjord version av det japanska godiset Milky). Jag har gått in för det ganska medvetet. Jag var i Japan första gången 2005 och man kan nästan se i min tecknarstil att jag blev påverkad av den resan. Det finns en bok som har påverkat mig jävligt mycket, Krazy Kid´s food  från (bokförlaget) Taschen. Det var en tidig bok jag upptäckte med en jävligt mycket snygga godisförpackningar. Innan jag åkte till Japan var jag i USA och då kontaktade jag Dan Goodsell som har skrivit boken och som också har en hemsida med tusentals godisförpackningar och loppisfynd. Jag märkte att vi hade samma estetiska smak så jag mailade honom och frågade om jag kunde göra en intervju till den här hemsidan vi gjorde. Jag orkade aldrig skriva ut intervjun utan det var ganska mycket en ursäkt för att få se hans godissamling och för att få träffa honom. Han var jävligt trevlig och rolig. Jag frågade om Dan inte var inne på japanska godisförpackningar och han berättade då att det var svårt att få tag på. Man kan köpa på Ebay men de flesta som säljer sånt skriver på japanska. Han berättade att det fanns ett mindre godismuseum i Japan som en buddistisk munk har i sitt tempel, Senkojitemplet i Hirano utanför Osaka. Dan hade aldrig varit där själv men hört talas om det.

Så när jag väl var i Japan åkte jag dit och efter en stunds letande hittade jag templet. Jag hade med mig en japansk tjej som snackade både japanska och engelska så hon kunde hjälpa till att översättningen. Munken visade sina godisförpackningar och leksaker från fyrtiotalet vilket var skitcoolt. Jag kommer ihåg att han hade lite konflikt med sin religion. Eftersom han var buddhist ska man ju inte äga något egentligen men han bortförklarade det med att det kom mycket barn på besök. I sitt tempel hade han även byggt en litet halvdant nöjesfält med helvetestema, haha. Han hade gjort egna dockor som rörde på sig med en massa ljud och ljus, det var jävligt coolt.

Är det inte lite ensamt att samla på just godis i Sverige?
– Jo, det är lite trist att jag inte har så många att prata med det här om. Det finns ett ställe i Stockholm som heter Framtidsantiken där man säljer massa godisförpackningar men butiksinnehavaren har tyvärr inte samma inställning till estetiken som jag. Jag har försökt snacka med honom ett par gånger men det känns inte som att vi tycker om att samla av samma anledning. Vissa kompisar uppskattar ändå etiketterna på godiset och kan tycka att något är snyggt. Jag har också polare som samlar på andra saker som man kan åka på loppis med. Jag hittar sällan något men man har ändå förståelse för andras passion. När man väl träffar någon som har samma intresse blir det verkligen extra kul.

Finns det någon ”Helig Graal” när det kommer godissamlande?
– Jaha, typ en gul treskilling banco?
Haha, precis, fast godis?
– Det finns en grej jag har letat efter jävligt mycket. Det är en Tubblegum-förpackning  jag har sett på nätet med en gubbe med röd keps på. Jag hade den när jag var liten och det är nog den jag hade velat ha mest. Det är lite som med Rosebud i Citizen Kane, någonting han hade när han var liten som han blev fixerad av, haha.

Är det något speciellt du är ute efter just nu?
– Nu när jag var i Finland hade jag länge sett fram emot att komplettera min samling av Trip-förpackningar (finskt saftmärke). Jag hade alla utan två och dem köpte jag nu. Vissa grejer är ju roligare än andra att köpa.

Har du några tips om man vill ge sig in i ”godissamlar-gemet”?
– I Sverige finns det ju affären ”Framtidsantiken”. En hemsida som är bra annars är ”The Imaginary World” där det finns tusentals scannade godisförpackningar.

Jag har ju inte snöat in på att köpa på Ebay men där finns säkert mycket att hitta. Det kanske inte finns någon återvändo om man börjar handla där, haha. •

Kolla in Simon Gärdenfors blogg för mer info om vad han har på gång.

Vad är din inställning till godissamlande?




Visa resultat

Loading ... Loading ...
Postad: 16 augusti, 2011  |  Av: Johan Jepson   |  Under: Artiklar   |  Ämnen:   |  Kommentarer: inga
Kommentarer

Comments are closed.

Skriv kommentar
Fler Artiklar

GöteborgsOrginal
Älskade Göteborgsoriginal

Visst har Göteborg Glenn Hysén, Håkan Hellström och andra kändisar. Men vi har också en hel del mindre kända göteborgsoriginal. En del lokala, en del tragiska. Men alla har de gemensamt att de lämnat ett avtryck hos oss. Vi bad ett gäng... Fortsätt»

Mega Laser-Gubb-Tillbaka-som-ett-återfall
Tillbaka som ett återfall

Göteborg har många kompetenta rappare, men än så länge bara en legend. Gubb har överlevt kåken, konkurser, och enligt vissa, även döden. Vägen har varit lång, vägen har varit smal, men nu är han tillbaks som en käftsmäll och ser ljuset... Fortsätt»

Mega-Laser-Peter-Ahlborg
Peter Ahlborg, musiker, filmmakare och hemlös

Att slå sig fram i den kulturella svängen är som alla vet oerhört svårt. Om livet dessutom ständigt bjuder på motgångar så kan det få den starkaste person att tänka om. Men sedan finns det dem som aldrig slutar kämpa. En av dem är Peter... Fortsätt»

Mega-Laser-Botanikern
Botanikern

Hur ser vardagen ut för en gräsodlare? Vandrar han genom sina plantager och har en stab av soldater som skyddar grödorna? Eller är det kanske någon som är exakt som vem som helst? Vi tog ett snack med en hemmaodlare som med sina sexton års... Fortsätt»

Vad-blir-det-för-rap-2
Vad blir det för rap?

Vad som driver planeten framåt är experter, oavsett inriktning. Allt du vill veta och allt du inte visste du ville veta om ny och gammal hiphopmusik, det vet Petter, Sanna och Hugo bakom podcasten Vad blir det för rap? Fortsätt»

Johan-Wanloo
Johan Wanloo snackar hårdrock, Robocop och Atlantis

Han är en av landets flitigaste serietecknare. Tidningar som till exempel Kapten Stofil och Ernie har begåvats med hans serier vid sidan av egna album och illustrationsjobb. 2012 kan Johan Wanloo stoltsera med 25 år som serietecknare, vilket... Fortsätt»

Spännande...
Mördaren som kom in från kylan

Vår reporter Robert Warrebäck möter en man som delar med sig av en historia som tagen ur James Bond. När man finner sig vara en bricka i ett världspolitiskt spel med potentiellt dödlig utgång är det lätt att låta paranoian ta över ... Fortsätt»

Strippklubb-i-Egypten
På strippklubb i Egypten

Vår reporter Don Soja rapporterar från Egypten. I Hurghada träffar han en ”Bad muslim” som berättar om varför vissa kvinnor måste strippa. Över till Egypten. Fortsätt»

Mänskligt avskrap
Mänskligt avskrap – Nio porträtt från GBG

Konstnären EKTA har illustrerat för böcker, tidningar och så vidare. Då har han nästan alltid haft en text att utgå ifrån. Med projektet ”Mänskligt avskrap” ville han vända på ordningen. Han målade nio portätt som författaren och... Fortsätt»

All content is Copyright © 2011 - Mega Laser™ Magazine, all rights reserved.