Text: Johan Jepson
Postad: 23 juni, 2011
Under: Artiklar
Ämnen: , ,
Kommentarer: 4

Annonser

Bildgalleri

Glöm inte att…

…ta på dig fracken innan du fräser.

Tyvärr finns det inga omröstningar för tillfället Tidigare omröstningar
Teodor_Hellborg

Theo – Sveriges mest originella rappare?

1998 var året som Petter släppte sin debutskiva “Mitt Sjätte Sinne”, en platta som återupplivade hiphop på svenska för den breda massan. Mitt Sjätte Sinne visade sig senare också vara en enorm kommersiell succé när den både sålde guld och kammade hem hela tre grammisstatyetter. I kölvattnet av Petters debut var det flera av skivans gästartister som också satsade på egna karriärer och vissa lyckades bättre än andra. Några av dem som slog igenom som soloartister var Thomas Rusiak, Kaah, Ayo och Ken. Å andra sidan fanns det lika många gäster som inte skördade samma kommersiella framgångar och som heller inte fick någon medial uppmärksamhet efter releasen av Mitt Sjätte Sinne.

En av dessa var Theodor Hellborg som rappade på två av skivans sjutton spår. Theo var kanske inte den bästa rapparen men han hade en originell stil och var en av de artister man kom ihåg efter att ha lyssnat på skivan. Hans rim var ofta både osammanhängande och oväntade vilket gjorde honom både intressant underhållande att lyssna på.

Efter att länge velat intervjua Theo för att få reda på mer om hans bakgrund och hur samarbetet med Petter började tar jag till slut tag i saken. Genom en kompis får jag tag på Theos nummer och när jag ringer upp möts jag tills en början av en viss skepsis vilket kanske inte är så konstigt. Efter drygt tio år är det här första gången som någon visar något som helst intresse för en intervju. Innan Theo tackar ja vill han att vi träffas upp så att jag kan berätta mer vad det är jag egentligen är ute efter. När vi druckit ett par öl och jag har dragit min historia slappnar han av och går med på en intervju. Vi möts senare upp i hans studio som ligger ett par trappor ner i en källare utan fönster vid Skanstull på Södermalm. Det är prylar överallt i den trånga lokalen, syntar, inspelningsutrustning och vinylskivor trängs på den lilla golvytan.

Efter en stunds kallprat ber jag Theo berätta om hur han först faktiskt började rappa
– Det var nog när jag hörde Sugarhill Gang. Då härmade man bara vad man hörde på engelska. Så var det hela 80-talet när jag växte upp. Det var inget originellt över huvud taget.

När började du utveckla en egen stil?
– Jag var med i Rap-SM 92 men det var ju bara en plojgrej, helt oseriöst. Det var väl runt –93 som jag kände att jag måste skärpa till mig och göra något bra.

Hur gick det i Rap-SM då?
– Jo, alla som inte kom på medaljplats blev fyra så att…(skratt). Infinite Mass vann. De var typ 25 personer på scen som skrek i munnen på varandra.

Vad hände efter att du varit med där?
– På den tiden var det svårt att spela in musik, att komma in i studios. Jag var tvungen att leta upp såna som gjorde musik och som kunde spela in. Ofta kunde man hitta folk som gjorde musik men som inte kunde spela in. Då fick man spela in på kassettband. Det var ganska basic. Då gjorde man massa demos och rappade i hörlurarna när man inte hade någon mic.

Vem jobbade du med då?
– Då jobbade jag med en kille som hette Dj Squid Kid. Han var en Solnafigur från Hagalund som hade hållit på länge. Han hjälpte mig att göra musik och vi höll på ett tag tills jag fixade en spelning. Vi skulle vara förband till Stone Funkers på Cirkus i Stockholm. Då hade jag träffat en kille till som skulle göra musiken. Det var Anton, eller A:t som han också kallades. Efter det började vi tre göra saker tillsammans.

Vad det här på engelska eller svenska?
– Det var på svenska.

Vad var nästa steg för er?
– Vi gjorde låtar hela tiden och sen var vi tvungna att börja tänka på hur vi skulle spela in allt. Vi kunde låna in oss i några studios ibland men inte mer än ett par timmar åt gången. Man han inte göra klart något. Vi skickade faktiskt iväg en demo men Squid Kid spelade in en förgrej på bandet där han mordhotade någon så det var ju katastrof.

 (Skratt) Vem var det han mordhotade?

– Det var någon på Warner (Skratt). Det blev inget med det men det kanske inte var så bra att det borde släppts. Då började jag planera för hur vi skulle greja utrustning och sådär. Det var en del stöldgods och sånt som vi fick tag på. I slutet av -94 fixade vi en lokal, mixerbord och en gammal rullbandare från 70-talet. Det var jävligt enkelt. Några sunkiga högtalare och en sampler, sen satte vi igång att göra musik vilket inte var så lätt. Det var svårt tekniskt att spela in och sen så var vi ju inte så rutinerade heller. Sen så hade jag hållit på att utveckla det här med att rappa på svenska för det lät fortfarande lite sådär. Man hade ett rim i slutet av varje takt så det var mycket som behövdes för att det skulle utvecklas. Det var svårt att göra allt det där själv utan utomstående referenser. Det var den livsstilen jag hade då, det var bara musik.

Hur skulle du säga att ni lät på den tiden?
– Inspirationen kom från den nya skolan av New York hip-hopen. A Tribe Called Quest, Gangstarr, Dj Premiers alla projekt och sådär.

Vilka andra höll på med Hip-Hop på den tiden förutom Infinite Mass och Latin Kings?
– Det fanns ju de där Tre Ess från Göteborg som jag kommer ihåg. De flesta höll ju på med engelska. Det var ju fortfarande jättekonstigt att rappa på svenska. Det tyckte ju alla inom Stockholms hip-hop-community i alla fall. Jag såg i alla fall att det fanns ett hål att fyllas någonstans genom att göra svensk hip-hop som var lite mörkare. Inte så poppigt.

Du hade ju en minst sagt egen rapstil på Petters debutskiva. Det här med att du drog ut på orden som tex Sto-o-o-c-k-o-oo-h-o-o-ol-m. Var kom det ifrån?
– Det där var bara något jag la till mig med för jag var inne i den perioden. Jag tyckte det lät coolt. Det är som med all pop-musik. Det mest banala idéerna kan låta häftiga och genomtänkta, sen ville jag utmärka mig lite. Det kändes som att ingen riktigt stod ut. Jag hade ju hållit på med det här så länge så för mig kändes det inte lika fräscht. Jag var redan på väg någon annanstans när det som alla trodde var något nytt började. Då hade jag levt med det där i flera år. Hade det blivit annorlunda kanske jag hade utvecklat den stilen.

När du rappar låter det lite som att du freestylar och det är ibland svårt att förstå vad du menar. Som raden: ”Tummen var större än stortån, shit hon var 22 men snacka som 14”…
– Jag försökte att inte ta så mycket från den amerikanska förlagan och därför blev det ju lite flummigare texter i försök att skapa en egen stil. Just det där handlade om en vilsen brud som har hamnat på snedden i livet. Hon står vid en vägkant med läppstiftet på sned och har fått en smäll av någon sunkig tjackdealare. Det behövde inte hänga ihop så mycket utan det var olika bilder som kom upp. Sen ska det väl tilläggas att vi rökte en hel del gräs vilket gör att man formulerar sig på andra sätt tror jag. Det blir lite mer förvirrade texter (skratt). Man får ju en massa bilder och man kan inte lägga allt exakt till rätta. Det är ett ganska skönt kreativt tillstånd liksom. Allting behöver ju inte vara så logiskt hela tiden.

Hur träffade du Petter då?
– Jag sökte flera som ville rappa på svenska i Stockholm och då hade jag kontakt med Seb-Rock från Sherlock. Vi hade gemensamma intressen så jag bad honom att hålla koll. Sen så sa han att han hade en polare som rappar på svenska. Sebbe (Seb-Rock) kom ner en dag till studion och då hade han Petter med sig. Det här var väl sommaren –96.

När började ni göra musik tillsammans?
– Det började med att han var där (i studion) och lyssnade på det jag hade spelat in. Det kändes som att han var intresserad av hip-hop. Han kom ner i sitt hiphop-gear med ryggsäck på ryggen, och var ganska inställsam eller vad man ska säga. Han tyckte det vi höll på med var skithäftigt och ville att jag skulle hjälpa honom att spela in i studion. Då kändes det som han lyssnade på allt som jag sa och sög åt sig som en svamp. Jag kommer ihåg att han var nere hos mig och skulle skriva texter. Då slog han upp sitt rimlexikon och började skriva. Han snackade om att han kunde fixa en tv-spelning och vi hade inte ens gjort en låt. Sen så åkte vi ner på ett hip-hop jam i Danmark och då hängde han med. Han verkade engagerad och ville följa med oss ner. Där nere hängde vi inte så mycket för vi drog iväg till Christiania direkt och det hade han inget intresse av. Han ville i alla fall att vi skulle bilda en duo men jag hade redan en grej med Anton. Jag tyckte det var riktigt kul att jobba med Anton för vi inspirerade varandra jävligt mycket. Så just i det läget kände jag att jag inte kunde lära mig något av Petter. Jag var liksom före honom på något sätt. Det var inga sura miner då, han hade ju tillräckligt med drivkraft själv. Nu hade han ju i alla fall fått ett slags blueprint på hela stylen som sen visade sig skulle bli vad den plattan (Mitt sjätte sinne) var. Det var ju det som vi höll på med då. Det här ”east coast soundet” med ganska mörka texter.

Så hur gick Petter vidare för att få släppa en hip-hopskiva på svenska som sedan visade sig bli en enorm succé?
– Jag vet ju självklart inte exakt hur det gick till men jag har ju en uppfattning. Framförallt såg han till att få lite tid i Sherlockstudion (Voodoo Lab) och spela in demos där. Han var jävligt entusiastisk över sin egen förmåga vilket var skillnaden från hur jag var då. Jag var mer intresserad av att utveckla själva musiken. Jag tänkte inte på vad som skulle hända sen vilket var jävligt dumt nu i efterhand. Jag fick skylla mig själv (skratt).

Var det självklart att ni skulle få vara med på skivan eller hur gick det till?
– Petter ringde upp mig och sa att han hade en deal på gång. Han frågade om jag hade något att säga om det. Jag tror att han kände att jag stod före i kön på sätt och vis. Han hade ju fått en skjuts i sin kreativitet genom att ha lärt känna mig. Jag sa ju att jag inte var någon polis inom vår kultur så det är bara att köra. Jag tyckte att det kunde vara bra för alla, att det hände något. Petter sa direkt att han skulle försöka få med så många som möjligt och att jag skulle vara med på flera låtar. Jag hörde ju de där demolåtarna och tyckte kanske inte att det var så personligt rent text och känslomässigt.

Hur gick det till när ni spelade in de två låtarna som du och Anton var med på?
– Då hade det kommit in nya producenter i bilden. Det var de här Sundsvallkillarna Collén & Webb så jag träffade dem i någon förort. Jag och Anton kom ut dit till en liten studio. De satte på ett beat och sen gjorde jag min grej på låten där det är en massa rappare med på (Riddarna runt runda bordet). Sen så gjorde vi våran låt och det var över på en halvtimme. Petter var inte ens där. Det var verkligen ett hastverk. De (Collén & Webb) var jävligt stressade för de hade mycket att göra. Allting gick väldigt snabbt.

Efter den skivan var du inte med på några fler av Petters låtar. Varför då?
– Efter att Petter gjorde den där skivan har vi inte haft någon kontakt över huvud taget.*

Fanns det någon anledning eller blev det bara så?
– Hans ambitioner om att så många som möjligt skulle med på tåget, det såg jag ingenting av när han hade släppt sin skiva. Jag vet inte om det var hans skivbolag som ville satsa på en solokarriär och hålla så många som möjligt utanför.

Du höll en väldigt låg profil när Mitt sjätte sinne släpptes. Vad det medvetet eller riktades all medial uppmärksamhet mot Petter?
– Ja, så var det mer. Jag fick inte förfrågan om någon intervju. Det här är faktiskt första gången nu som någon frågar. Jag var förvånad att Petter inte nämnde mitt namn eller något om vad som hände innan skivan.

Du släppte ju lite musik efter Petter plattan. Vad var det för material?
– Efter Petters framgång kände jag ett behov av att släppa ut lite grejer som jag hade jobbat med innan den här perioden. Det var låtar från -96 som kom att formade det soundet som det kom att bli sen. Jag tryckte upp dem för egna pengar, stod hemma och stämplade med slt-stämpel. Försökte distribuera skivan själv men det gav ju inga ringar på vattnet (skratt).

1999 släppte du en 12:a med Anton som heter Stockholm la la la. Var det också material från -96 eller var det nyinspelat?
– Det var en acapella som jag och Anton gjort som hamnade i händerna på en ung kille som gjorde en remix. Jag fick höra den och tänkte att vi spelar in en låt med honom. Jag hyrde en studio och för att spela in.  Det var Sebbe (Seb-Rock) från Sherlock som stod bakom spakarna. Vi gjorde allting på en dag tror jag. Då var det några skivbolagskillar som var där och lyssnade som tyckte att det var så jävla grymt. Då var det snack om att de ville signa det där och göra någon grej av det. De höll på och jobba med Thomas Rusiak men det blev inget av det där. Jag var väl som vanligt inget vidare på att promota mig själv så det rann ut i sanden (skratt). Jag tryckte i alla fall upp skivan och ruinerade mig själv åter igen (skratt).

Den här intervjun gjordes för flera år sedan och något år efter att vi träffats uppmärksammar det svenska hiphop-magasinet Kingsize att det nu är tio år sedan Mitt Sjätte Sinne släpptes. För att fira det hela bjuder man in flera personer som varit delaktiga i arbetet bakom skivan för att berätta hur det hela gick till. De som i stället medverkar i reportaget är: Petter, Thomas Rusiak, producentduon Collén & Webb, Seb-Rock, Dj Taro, och det här är vad Petter hade att säga i kingsize om de låtarna som Theo medverkade på:

Petter vs Sthlm ft. Theo, Stora A och Frostis:
– De där killarna hade en studio nära Voodoo Lab. Jag hade hängt där lite och tyckte att de var duktiga, trots att de inte var så produktiva. Det var en sådan där ”pay my dues” grej.

Riddarna runt runda bordet ft. Ken, Rusiak, Houman, Nisse, Peewee, Theo, Big Fred & Ayo.
– Drakar och demoner-rap i sitt esse. En av mina tidigare låtversioner var att göra en låt som lät som en belägring av en borg. För mig var det ett korståg. Det var upp med svärden och nu jävlar ska vi in i borgen här liksom”. Sen kom Thomas med det där grottbeatet. Nisse var med också, han är en av de bättre på den där låten.

*Jag snackar med Theo ett par veckor efter min intervju och han berättar då att han har träffat på Petter och att de då pratat ut lite om gamla dagar. Theo verkar nöjd över samtalet och förklarar att det inte är något ont blod mellan de båda. Tyvärr har jag längre kvar Theos telefonnummer och vet därför inte var han har att säga om Mitt Sjätte Sinne-specialen som publicerades i Kingsize nr.5 2008

Vad tror du att Theo gör idag?




Visa resultat

Loading ... Loading ...

BONUS!
Vi hittade denna obskyra svenska reggaelåten med Theo på nätet. Exclusive! BAM! BAM!

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Postad: 23 juni, 2011  |  Av: Johan Jepson   |  Under: Artiklar   |  Ämnen:   |  Kommentarer: 4
Kommentarer
AntheMan | 26 oktober, 2011, 03:10

Haha! Jag diggar verkligen dina ambitioner att slänga ihop en Theo Hellborgintervju. Jag har själv tänkt på den snubben titt som tätt och undrat vart tusan han tog vägen egentligen. Likaså Nisse. Kul läsning! :)

p.s kolla in min musik på länken ovan. d.s

tz | 31 januari, 2012, 04:05

Grymt! Jag tyckte också Theo var en av de mest intressanta på petters första.

P. Ast | 29 juli, 2012, 05:44

Vad tror du att Theo gör idag? Lägger svenska rappare på sin grill.

bnw | 4 oktober, 2012, 03:06

Är Theo Kombayaya från 123vligt verkligen lika med Theo Hellborg? Känns som att han borde ha nämnt 123vligt i intervjun i så fall.

Skriv kommentar
Fler Artiklar

GöteborgsOrginal
Älskade Göteborgsoriginal

Visst har Göteborg Glenn Hysén, Håkan Hellström och andra kändisar. Men vi har också en hel del mindre kända göteborgsoriginal. En del lokala, en del tragiska. Men alla har de gemensamt att de lämnat ett avtryck hos oss. Vi bad ett gäng... Fortsätt»

Mega Laser-Gubb-Tillbaka-som-ett-återfall
Tillbaka som ett återfall

Göteborg har många kompetenta rappare, men än så länge bara en legend. Gubb har överlevt kåken, konkurser, och enligt vissa, även döden. Vägen har varit lång, vägen har varit smal, men nu är han tillbaks som en käftsmäll och ser ljuset... Fortsätt»

Mega-Laser-Peter-Ahlborg
Peter Ahlborg, musiker, filmmakare och hemlös

Att slå sig fram i den kulturella svängen är som alla vet oerhört svårt. Om livet dessutom ständigt bjuder på motgångar så kan det få den starkaste person att tänka om. Men sedan finns det dem som aldrig slutar kämpa. En av dem är Peter... Fortsätt»

Mega-Laser-Botanikern
Botanikern

Hur ser vardagen ut för en gräsodlare? Vandrar han genom sina plantager och har en stab av soldater som skyddar grödorna? Eller är det kanske någon som är exakt som vem som helst? Vi tog ett snack med en hemmaodlare som med sina sexton års... Fortsätt»

Vad-blir-det-för-rap-2
Vad blir det för rap?

Vad som driver planeten framåt är experter, oavsett inriktning. Allt du vill veta och allt du inte visste du ville veta om ny och gammal hiphopmusik, det vet Petter, Sanna och Hugo bakom podcasten Vad blir det för rap? Fortsätt»

Johan-Wanloo
Johan Wanloo snackar hårdrock, Robocop och Atlantis

Han är en av landets flitigaste serietecknare. Tidningar som till exempel Kapten Stofil och Ernie har begåvats med hans serier vid sidan av egna album och illustrationsjobb. 2012 kan Johan Wanloo stoltsera med 25 år som serietecknare, vilket... Fortsätt»

Spännande...
Mördaren som kom in från kylan

Vår reporter Robert Warrebäck möter en man som delar med sig av en historia som tagen ur James Bond. När man finner sig vara en bricka i ett världspolitiskt spel med potentiellt dödlig utgång är det lätt att låta paranoian ta över ... Fortsätt»

Strippklubb-i-Egypten
På strippklubb i Egypten

Vår reporter Don Soja rapporterar från Egypten. I Hurghada träffar han en ”Bad muslim” som berättar om varför vissa kvinnor måste strippa. Över till Egypten. Fortsätt»

Mänskligt avskrap
Mänskligt avskrap – Nio porträtt från GBG

Konstnären EKTA har illustrerat för böcker, tidningar och så vidare. Då har han nästan alltid haft en text att utgå ifrån. Med projektet ”Mänskligt avskrap” ville han vända på ordningen. Han målade nio portätt som författaren och... Fortsätt»

All content is Copyright © 2011 - Mega Laser™ Magazine, all rights reserved.